Bilaga B Föreningens frågor till vårdnadsutredningen.....

Frågor till Vårdnadsutredningens ordförande, Monica Felding

  1. Hur tycker Du att socialnämnderna uppfyllt sitt ansvar att föra barnens talan i situationer där det föreligger olika typer av konflikter mellan vuxna, föräldrar (den ene eller båda) å ena sidan och mor- och farföräldrar å den andra?
  2. Vår förening hävdar att mor- och farföräldrar bör ha rätt att föra talan på egen hand när det gäller önskemål om umgänge med sina barnbarn, en ordning som gäller i flera andra länder. Vilka argument anser Du talar emot en sådan tingens ordning även i Sverige?
  3. På vilken vetenskaplig empirisk grund bygger det system som vi f.n. har i Sverige?
  4. Om en socialnämnd fattar beslut att inte föra ett vårdnadsärende vidare till domstol, är det enligt gällande system inte möjligt att överklaga ett sådant beslut. Med vilka argument kan en sådan ordning försvaras?
  5. Givet att nuvarande grundregel fortfarande ska gälla (jfr fråga 2), vore det ändå inte rimligt att ta bort förbudet att överklaga socialnämndens beslut? Att ta bort överklagandeförbudet skulle sannolikt få till följd en drastisk förbättring av socialnämndernas vårdnadsutredningar! Befintlig empiri säger oss att utrymmet för en sådan utveckling är mycket stort (jfr fråga 6). Genom möjligheten att överklaga finns det en ökad risk/möjlighet (beroende på vems perspektiv som används) för att socialnämnderna får ”smäll på fingrarna” av en högre och från socialnämnderna oberoende instans för dåliga vårdnadsutredningar. Detta skulle i sin tur ge socialnämnderna incitament för att kraftigt förbättra dessa.
  6. Med tanke på den kunskap som numer finns om de regelmässigt dåliga vårdnadsutredningar vilka huvudsakligen ligger till grund för domstolarnas beslut i vårdnadstvister: Anser Du trots detta att nuvarande system med sekretess är rimligt? Om ja, med vilka argument?
  7. Hittills är erfarenheterna att socialnämnderna har varit restriktiva med att föra talan om umgänge med mor- och farföräldrar. Man inväntar prejudicerande domar, sägs det. Men hur ska sådana kunna uppstå om praktiskt taget ingen socialnämnd vänder sig till domstol? Ur tomma intet?
  8. I nuvarande system är det fullt möjligt att en socialnämnd fattar beslut på underlag som är rena partsinlagor, där andra inblandad(e) part(er) inte har haft möjlighet att korrigera rena lögner eller andra typer av sakfel. Detta förhållande måste sätta rättssäkerheten i fara. Vilka sakligt grundade argument finns det för att det ska råda sekretess i dessa sammanhang? Hur ska man i så fall säkerställa att rättssäkerheten upprätthålls?
  9. Tycker Du att det är rimligt att socialnämnderna rutinmässigt efterfrågar mor- och farföräldrars synpunkter vid vårdnadstvister mellan barnens vårdnadshavare? Om ja, hur ska detta åstadkomma om det inte sker?
  10. Anser Du att det är rimligt att det vid vårdnadstvister utses ett särskilt ombud som för barnens talan? Om inte, med vilka argument?