SvD Näringsliv debatt      2016-01-09  Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

LYCKAD ÅLDERDOM
Äldre vill inte bara bli omhändertagna. Ny forskning visar att äldre bidrag kan vara mycket viktiga. Fler äldre måste få bli en framtidskraft, skriver fyra debattörer.

I Sverige är 500 000 människor över 80 år. År 2030 kommer det att vara 800 000. Många kommuner planerar förtvivlat för denna ökning. Ändå blir det inget Ragnarök, men diskussionen måste lyftas från det rent omsorgsfunktionalistiska. Hur det kan göras visar vi i boken ”Lyckad ålderdom – så vill vi ha det när vi är gamla nog att förstå vad som är viktigt”. Vi, liksom de flesta äldre, vill kunna utföra meningsfulla uppgifter, snarare än att bara bli omhändertagna.
     Redan på 1980-talet oroade sig många för ”äldrepuckeln”. Från 1980 och fram till i dag har dock ­antalet äldre över 80 år fördubblats, mycket mer än hela befolkningen. Ändå är skattetrycket i dag lägre än det var 1980. Det har blivit möjligt tack vare ­bättre prioritering snarare än nedskärning.
En så kallad fattigpensionär har i dag i snitt dubbelt så stor köpkraft som på 1980-talet. Likaså kan en person som i dag går i pension vid 65 års ålder och lever till 95 räkna med en fördubbling av sin köpkraft ­under sin tid som pensionär.
   
  Skräckhistorier om pensioner och äldreomsorg må vara medial mumma. Faktum är dock att pensionärer enligt egen utsago är mest lyckliga och nöjda med sin livssituation jämfört med alla andra åldersgrupper i de undersökningar som finns.
     Objektiva kvalitetsmått vittnar också om en påtagligt bättre omsorg. Den största akilleshälen är dock stelbent regelstyrning och bristande samarbete mellan sjukvården och kommunernas äldrevård. Där kan bättre samarbete samtidigt förbättra kvaliteten mycket och leda till stora kostnadsbesparingar.
Vi har till exempel hittat vårdcentralen ChenMed för låginkomsttagare i Miami. Där hämtas äldre med vårdcentralens egen bil. Registrering och diagnos börjar redan under transporten. Vid vårdcentralen finns labb, några specialister och apotek. Äldre körs sedan hem med egen bil. Denna ”lyxvård” har minskat inskrivningarna på sjukhus med 40 procent och spar mycket pengar.
     Omvårdnad räcker dock inte för att känna mening. Äldre är inte kollin som bara skall hållas på gott ­humör. Förra århundrandets kanske mest beundrade politiker, Winston Churchill, var 81 år när han avgick. Konrad Adenauer regerade tills han var 87. Hillary Clinton är 69 år. Det känns onekligen konstigt att många svenskar betraktas som förbrukade som framtidskraft när de är i 60-årsåldern.
Under mänsklighetens utveckling har äldre varit respekterade som ett slags kollektivt USB-minne. Deras berättelser bar upp kulturen och räddade liv. Samtliga medlemmar av Onge-stammen på ögruppen Lilla Andaman hade helt klart för sig att det är värt att lyssna på de äldre. Därför överlevde allihop tsunamin år 2004. Trots att det hade gått hundra år sedan den senaste stora tsunamin hade berättelsen om att en stor våg ofta följer på jordbävning förts vidare från generation till generation.
     Så fungerar det inte längre. Kunskapen finns på internet, och många äldre lever åtskilda från barn och barnbarn. Sedan skall de curlas på hemmet. ­Otaliga studier visar dock att människor trivs, är lyckliga, mår bättre och lever längre i ett socialt sammanhang med något riktigt meningsfullt att göra. Även dementa äldre fungerar mycket bättre om de kan vara med och städa, tvätta, handla och laga mat. I den visionära holländska demensbyn Hogeweyk hjälps till exempel alla åt att sköta stugans hushåll.
     Ny forskning visar att äldres bidrag kan vara mycket viktiga. Till exempel utvecklas barn som ­umgås mycket med sina mor- eller farföräldrar i snitt väsentligt bättre. Redan i treårsåldern har de betydligt bättre ordförråd och en bättre social och emotionell utveckling, och den fördelen kvarstår högre upp i åldrarna.

I USA talar man om ’Encore-entreprenörer’.

     Äldre kan också mer än att rycka in som reserv eller vara sekreterare i hembygdsföreningen, till exem­pel starta nya tillväxtföretag. I USA talar man om ”­Encore-entreprenörer”.
     En sådan är Barbara Stankowski som under 28 år hade arbetat i den amerikanska flottan, senast som officer och chef för teknik och utbildning på en bas i Florida. Vid 58 års ålder startade hon ledarskapsutvecklingsföretaget Amtis som ganska snabbt ­växte till närmare hundra anställda. Mer känd för allmänheten är kanske Harlan Sanders som vid 65 års ålder startade Kentucky Fried Chicken.
     I Sverige är det svårare att hitta sådana exempel. En del avskräcks kanske av regelkrångel och höga marginalskatter. Oavsett skäl så finns få inspirerande förebilder för blivande äldre entreprenörer.
     Målet bör vara att fler äldre åter måste få bli en framtidskraft. Det kräver förstås också att fler 55-plussare lägger golfklubban på hyllan och siktar på något meningsfullt.

Tore Södermark
80 år, praktiker inom invärtesmedicin
Rolf Svirsky
76 år, Managementkonsult
Roland Göransson
75 år, Ekonomikonsult
Stefan Fölster
57 år, chef för Reforminstitutet